EU bör stoppa kondomer av grafen

DN, SVT, m.fl. rapporterar idag om Bill Gates satsning på grafenbaserade kondomer. De okritiskt teknikoptimistiska bland oss verkar hoppas att detta ska leda till bättre och miljövänligare preventivmedel, framför allt riktade till fattigdoms- och sjukdomsbekämpning i fattiga länder. Detta är en naiv förhoppning som riskerar att åsidosätta EU:s välbeprövade miljöpolicy och i slutänden sätta människors liv i fara. Följande är huvudskälen till att en restriktiv hållning till grafenbaserade kondomer bör bli en fråga för alla partier att förhålla sig till i det kommande valet till EU-parlamentet:
1)       Försiktighetsprincipen säger att man inte bör införa nya produkter innan det är bevisat att de inte på något sätt kan vara skadliga för människa eller miljö, en princip som Gates hittills valt att helt ignorera. Ingen vet idag vilka konsekvenserna blir av att använda en kondom som i magnetfält kan uppvisa den s.k. Hall-effekten. Vissa experter befarar att detta i kombination med t.ex. strålning från mobiltelefoner kan ge upphov till en cancerogen cocktaileffekt som behöver undersökas grundligt innan ett godkännande av den här typen av teknologi kan bli aktuell.
2)      Enligt  Bill & Melinda Gates Foundation skulle bättre kondomer vara ett effektivt vapen mot spridningen av HIV. Detta har aldrig prövats i verkligheten och det är osannolikt att denna typ av kondomer kommer kunna utrota eller bota varken HIV eller fattigdom. Trots detta står stiftelsen fast i sitt stöd för kondomer, precis som Rockefellerstiftelsen envisas med att stödja Golden Rice. 
3)      Som Carl Schlyter nyligen påpekade på SvD Opinion nyligen så flyttar den här sortens bioteknik makten från användarna till kemiföretagen, även om han förvisso menade en annan sorts utsäde. Multinationella företag kan helt enkelt inte lösa sociala problem bättre än småskaliga, ekologiska och lokala lösningar redan gör.


I ett worst case skulle vinstgiriga producenter kanske lockas att lägga till ribbor till kondomer, vilket skulle förvandla ett oskyldigt p-medel till en p-dopad halvledare. Som illustrationen visar skulle detta i praktiken förvandla våra mest intima och privata delar till en transistor. Oavsett om kondomerna skyddar mot överföring av HIV eller inte skulle godkännande av grafenbaserade kondomer därför antagligen leda till sexuellt överförbara datavirus, för att inte nämna hur de öppnar upp för pornografiskt s.k. spam och Nigeriabrev riktade direkt mot våra könsdelar.


Av dessa och fler anledningar bör miljö- och integritetsvärnande politiker lyfta denna fråga inför valet till EU-parlamentet för att ge medborgarna en chans att ta ställning till vad som kan komma att bli en radikal omdaning av det mest naturliga som finns. Det är dags att säga ifrån, innan det är för sent.

Mot bunkrarna! Gifterna gör oss korkade!

Mother Jones artikel om sambandet mellan blyutsläpp och brottslighet har börjat cirkulera igen. I korthet handlar det om att brottsstatistiken på ett ganska övertygande sätt följer försäljningen av blyad bensin, med 23 år förskjutning, vilket tolkats som att foster som exponeras för bly växer upp till att bli kriminella. Som den alltid lika skickliga Steven Novella skriver så är orsaken till att detta samband tillskrivs mer vikt än de flesta observationer där två variabler följer varandra att sambandet återfinns på så många platser och tider samt att det sitter ihop i både upp- och nedgångar. Viktigast av allt: det finns en rimlig biologisk mekanism som kan förklara sambandet. Det är med andra ord inte helt otroligt att en del av brottsligheten under framför allt 1900-talet indirekt var en produkt av blyutsläpp.

DN berörde den här forskningen i vintras när de ovetande råkade skriva om Grandjean och Landrigans enastående bisarra artikel om industriutsläpp och utvecklingsstörningar. Take home message i reviewartikeln är att det finns stora dataset som pekar på att ett antal specificerade industriföroreningar orsakat en mätbar nedgång i IQ på populationsnivå, vilket de tar som ett sekundärmått på neurotoxicitet. Detta är den okontroversiella delen av artikeln. Det som gjorde att CNN, DN, m.fl. uppmärksammade artikeln var att den pekar ut fluorid som en orsak till sänkt IQ, vilket är en populär konspirationsteori på de foliehattsbeklädda delarna av nätet. Det är här konstigheterna dyker upp, och hade varit uppenbara om journalister hade bemödat sig att läsa studierna de skriver om. Grandjeans forskning om effekten av fluorid på IQ brukar kritiseras för att mäta en effekt som i praktiken är helt betydelselös. Effekten de hittat är i storleksordningen 0.5 IQ-poäng, vilket i och för sig kanske är statistiskt signifikant men så pass lite att det är ytterst tveksamt om det får några konsekvenser för individer. För att bemöta denna invändning åberopar Grandjean därför i sin review en studie från förra året där han (Grandjean skulle aldrig drömma om att referera till någon annan än sig själv, pga fuck you, that’s why) med hjälp av lite listig regression försöker räkna ut den samhällsekonomiska kostnaden för varje förlorat IQ-poäng, och kommer fram till att varje tappat poäng kostar 18 000 dollar. ERMARGERD!





Riktigt roligt blir det när han sedan oblygt räknar ut den sammanlagda intelligensförlusten orsakad av utsläpp, vilket sedermera kan användas för att sätta en totalkostnad i kronor och ören på utsläppen:


Efter det är det en enkel sak att multiplicera de väldigt stora och fantasifulla siffrorna med varandra för att komma fram till att industriutsläpp har orsakat IQ-förluster till ett värde av 3 000 000 000 000 000 dollar de senaste tre decennierna! 

Ibland älskar jag att journalister inte läser studier innan de rapporterar om dem.

Mot bunkrarna! Internet är som kokain!

En kolumnist på Svenskan oroar sig för att hon är dum i huvudet. Inte mina ord. Well, jag vet inte om det jag, men hon lyckas ändå prestera något slags rekordförsök i neurofloskler, och då har ändå Göran Greider börjat twittra om spegelneuron på regelbunden basis. Without further ado:

"Jag är lite orolig för att jag håller på att bli dum i huvudet. Att jag har fått en crackhjärna."

Ska jag vara helt ärlig så är jag också lite oroad. Men, och jag tror du förstår det rimliga i denna fråga, det beror väl alldeles på om du rökt crack eller inte?

"Så vad händer med någon som tillbringar femton timmar med någon typ av skärm? Twitter, exempelvis, ger tillfredsställelse (och avsmak) som liknar effekten av kokain, eftersom receptorer i hjärnan brinner loss på samma vis."

Ah. Jag ser att du aldrig sett vilka effekter kokain har på människor. Även detta talar emot att du skulle ha råkat röka crack. Ja, receptorer i hjärnan ”brinner loss” (om du med det menar aktiveras av neurotransmittorer) på samma sätt när man twittrar som när man använder kokain. Och när man cyklar. Och tänker på hästar. Och skriver ogenomtänkta kolumner åt dagstidningar. Unt so weiter. Synaptisk aktivitet är ganska stereotyp i den bemärkelsen. Men du menade nog att hjärnan reagerar likadant på internet som på kokain, en vanlig myt sedan Lin et als. av tabloider flitigt citerade studie från 2012. Att studien använder samma multipla statistiska jämförelser som gör det möjligt att hitta hjärnaktivitet i djupfryst fisk antyder kanske att du inte är kokainist i alla fall. Jag vet, Susan Greenfield har ropat en massa om hjärnskador orsakade av internet de senaste åren. Inte i vetenskapliga tidskrifter av någon konstig anledning, men folk verkar komma ihåg det även om det inte hamnat på papper.

Det eleganta med hjärnan är att den är som lera. Beteenden som upprepas många gånger blir det som känns normalt och fastnar.

Grattis, du har summerat wikipediaartikeln om Hebbs lag.

Och den som har studerat en intuitiv tvååring med en Ipad inser att hjärnbarken övar in annat före att lära sig att läsa text från vänster till höger. Istället hoppar ögon och fingrar runt enligt ett helt annat mönster, och klickar, scrollar, och letar efter länkar som leder vidare.

Hjärnbarken övar inte på något, den lär sig. Och den lär sig det barnet övar på, vilket dikteras av mer än cortex. Läsinlärning kräver att barnet övar på att läsa. Detta är inte Fantastisk Ny Kunskap. Barn lärde sig inte att läsa genom att sparka boll eller leka med kottar heller. Vill du lära barn att läsa kanske du ska ta ifrån dem deras leksaker och, typ, läsa med dem. Jag är inte småskolelärare eller nåt, men jag tror det är så det funkar.

I veckan rapporterades det att neuroforskare nu slår fast att vuxna människor helt enkelt inte kommer ihåg, eller ens begriper, lika mycket av att läsa elektroniskt och surfa sig fram, som när de sätter sig ner med en pappersbok eller tidning.

Nej. Jag tänker inte ens bemöda mig att gissa vilken rapport du menar, men om det är något neuroforskare inte gjort så är det att slå fast detta eller något ens avlägset liknande. Journalister slår fast. Ideologer slår fast. Vi presenterar möjliga förklaringar. Det är sant att flera studier uppvisat resultat som pekar på skillnader mellan läsning från papper och skärm samt att dessa talat till papprets fördel, men de säger också delvis emot varandra. I andra studier ser man ingen skillnad i läsförståelse mellan de två formerna av läsning. Jag försäkrar dig att eventuella förnimmelser av knark du råkar hitta under en läsning av Alice i Underlandet kommer från Lewis Carroll, inte Bill Gates.

Vi håller på att piska fram en ny sorts hjärnor, som är mer lättretliga och scannar av texter och läser halva meningar för att snabbt komma vidare. Vi tar alltså in mycket mer, men fattar mycket mindre.

Nej, vi har helt vanliga gamla hjärnor som är lika lättretliga som de alltid varit. Men oroa dig inte: Även denna sortens hjärna har visat sig mer än förmögen att slarvigt läsa och missförstå forskningsresultat.

Neuroforskare som kikar in kan se hur folks hjärnor rent fysiskt förändras, eftersom nya delar aktiveras och andra faller i träda.

Återigen: Detta är definitionen av vad en hjärna gör. Det är ingen nyhet. Samma sak kan sägas om t.ex. att spela ett musikinstrument, vilket inte heller påminner så mycket om kokain.

Säkert ojade sig en och annan föräldraförening för något liknande när videospel och VHS-bandspelare introducerades. Och säkert blev våra hjärnor lite annorlunda då också. Men nu handlar det om att vi etablerar hela vår uppfattning om oss själva och världen med näsan tryckt mot en skärm.

Vänta. Betyder det här att... att... våra erfarenheter påverkar oss? 

För att hålla huvudet ovanför vattenytan så kurerar vi flödet, och väljer ofta ett antal kanaler vi gillar. Vi väljer då enligt minsta motståndets lag sådant som får oss att känna oss smarta och bekräfta det vi redan tror oss veta. Med andra ord: vi tok-stagnerar, oavsett bildningsnivå.

Så det är bra att vara öppensinnig? Dåligt att vara arrogant? Att man ska lyssna på folk? Är det det du säger? Är detta nyheter? Nu var väl inte Moses hjärnforskare iofs, men sade han inte något liknande till Josua? 

Inte nog med att hjärnorna ligger och flämtar för att de håller på att spränga fram nya banor i huvudet; vi stänger därför också ner allt besvärande ljud som inte passar oss.

Okej. Tredje gången gillt: Att formas av erfarenhet är det hjärnan gör. Den är en maskin som integrerar sensoriskt input till adekvat beteende. Det här är inte i sig något dåligt, och inget som resulterar i flämtande, ens metaforiskt. Att bara fästa sin uppmärksamhet vid det man tycker är relevant brukar också kallas att koncentrera sig. Även detta har sina fördelar.

Jag kom på det när jag var på en konferens i veckan. Om kvinnor, för kvinnor, med nästan enbart kvinnliga deltagare. Alla kände och läste varandra på internet och höll med om att kvinnor var bra. Jätte-jättebra. Sen tweetade alla det till varandra. Det lär ju inte ha gjort mycket för världsfreden, trots att det var själva syftet. Jag vet faktiskt knappt ens om jag var där, eller om jag bara skickade min telefon.

Å hu, så hemskt! Kvinnor överallt! Vilket jävla kacklande. Nä, du har rätt. Kvinnor är inte jätte-jättebra. Kvinnor är faktiskt sämst