Kalla Fakta svarar

Det har kommit in en del synpunkter på det jag skrev om Kalla Faktas reportage om tillsatser och bekämpningsmedel i vin, främst från Kalla Fakta själva, men även i kommentarer här på bloggen, mail och på twitter. För att slippa pajkastning på Twitter eller Facebook tänkte jag lista och bemöta de icke-triviala invändningarna och kommentarerna här.

Jag gjorde fel

Till att börja med: jag har fått två saker om bakfoten. Det ena är, som två personer påpekat, att jag antagit att ett kg vin motsvarar en liter. Tanken slog mig när jag gjorde uträkningarna men jag var lat. Värden angivna i liter bör antagligen vara en aning högre. Jag tycker att det kvittar men det står den som orkar fritt att räkna upp volymerna. Som Kalla Fakta påpekar på sin Facebooksida är jag också ute och cyklar när jag säger att de nämner ett gränsvärde för pesticider för vin. Stycket ifråga nämner ADI, inget annat, och det var slarvigt av mig att inte dubbelkolla. Tack till Kalla Fakta för att de gjorde det jag slarvade med åt mig.

Kalla Fakta fortsätter att göra fel

Det [är] inte Kalla fakta som definierat de 60-tal ämnen som vintillverkarna får använda. Kalla fakta använder sig av EU:s förordning EU (606:2009) som beskriver vilka ämnen som vintillverkarna får tillsätta i vinet. Det unika ur ett konsumentperspektiv är att vinindustrin har ett undantag från EU:s vanliga regler om ingrediensförteckning och att de följaktligen inte behöver ange vilka ämnen de tillsätter i vinet.

Det finns två saker att säga om detta stycke. För det första: Det är EU som definierat listan på tillåtna ämnen, ja. Det är Kalla Fakta som kallar ämnena på listan för gift. Att skylla på att listan bara drabbade dem verkar rätt tunnt. Att det bara var en olycklig slump att vinsyra framställdes som en farlig och för vin onaturlig tillsats faller på sin egen orimlighet. (Gå gärna tillbaka till programmet och räkna antalet gånger vinets naturlighet eller avsaknad därav nämns, den som vill.) För det andra: Det är för all del ett undantag och om det kan man förstås ha åsikter, men det gör inte vinet giftigare. Det är en brist i lagstiftningen, inte hos vinet i sig. Ett undantag som för övrigt blir mindre och mindre. Vin producerade från och med Juli 2012 måste deklarera om de innehåller kassein och ovalbumin, de två viktigaste allergenerna på listan i programmet. Att detta utelämnades ur programmet skadade förstås inte den bild av ett orubbligt EU-maskineri i händerna på vinlobbyn Kalla Fakta försöker måla upp.

Varför jämför vi då med dricksvatten? Vi jämför med dricksvatten eftersom det är en vätska som uppfattas som relativt ”ren” och det är något tittarna kan relatera till. I vinet hittade Kalla fakta bekämpningsmedel som är miljöfarliga, misstänkt cancerogena och fortplantningshämmande. Sådana ämnen skall inte finnas i livsmedel – oavsett nivåer. Till skillnad från exempelvis frukt har konsumenten en möjlighet att antingen skala eller tvätta frukten. Det går däremot inte att tvätta bort bekämpningsmedel från vin.

Detta meddelande upprepas av Kalla Faktas reporter Per Hermanrud på twitter:

Man hade kunnat jämföra med vad som helst. Men vatten är "rent". Det är en vätska och alla kan relatera till det.

Om vi jämfört med juice finns flera andra problem - varför juice?

Poängen är att det inte ska finnas bekämpningsmedel alls kvar i livsmedel. Ett äpple kan du tvätta, omöjligt med vin. 

Uppfattas som ren. Bara nej. Vill man demonstrera för tittarna eller någon annan att något är ett gift måste man visa 1) att det innehåller något giftigt 2) i doser som är tillräckliga för att skada. I praktiken innebär detta ADI eller ARfD och inget annat. Varför juice? frågar Hermanrud. Varför vatten? är det uppenbara svaret. Varför göra en helt onödig liknelse alls, när den relevanta uppgiften är hur mycket pesticid som finns i livsmedlet i förhållande till hur farligt det är? Detta var kärnan i mitt blogginlägg: halterna av pesticider Kalla Fakta hittat är fullständigt irrelevanta eftersom ingen skulle överleva ett försök att ta sig upp till svagt giftiga doser.

Vad gäller den avslutande kommentaren om att man kan tvätta frukt så visar den hur lite Kalla Fakta förstått poängen med ett ADI-värde. ADI fastställs för att man inte ska behöva skala frukten (om man inte vill) för att säkert kunna äta den och det finns massor av produkter utöver vin som inte är så lätta att skala, som mjölk, läsk eller halstabletter.

Jag föreslår en annan anledning till att jämföra med kranvatten: för att luras. Att säga att ens fynd är 55 gånger högre än något låter trots allt betydligt mer oroande än att det är en bråkdel av vad man behöver få i sig för att kanske, möjligtvis utsätta sig för en risk. 

Det är inte TV4 som påstår att människor blir allergiska och får överkänslighetsreaktioner och kan uppleva bakrusliknande tillstånd av tillsatser och bekämpningsmedel. Det är ett forskarteam på universitetssjukhuset i Lund. De har gjort tre studier på området, vilket också framgår i reportaget.

Nej, det var någon annan som gjorde programmet, igen. Kalla Fakta bara passivt förmedlar vad första bästa forskare råkar säga. Men, för att vara tydliga: Ingen av dessa tre studier handlar om pesticiders eventuella miljöpåverkan, carcogenicitet eller hormonstörande effekter. De mäter över huvud taget inte kroppens reaktioner på pesticider eller tillsatser i vin, annat än ytterst indirekt. Det finns ingen som idag kan svara på vad som orsakar patienternas besvär i de studier som alluderas till i programmet, men Kalla Fakta är bekväma med att dra slutsatsen att vin är gift.

Vilket förstås är helt sant. Vin är i allra högsta grad giftigt. Det innehåller ju alkohol. 

Ljumna Fakta

Vin innehåller gift. Söndagens avsnitt av det ironiskt namngivna programmet Kalla Fakta handlade om tillsatser och pesticider som TV4 uppmätt i några av Systembolagets storsäljande lådviner. "Baksmällan behöver inte bero på att du drack för mycket. Illamåendet kan komma från olika tillsatser och bekämpningsmedel", som Kalla Fakta säger i ingressen.

Herregud! Stämmer det att baksmällor orsakas av gift?! Och tillsatser? Ring Mats-Eric Nilsson, här måste kampanjas mot E-nummer!

"Tillsatser" i vin

Under programmet presenterades - mycket hastigt, så tittaren inte skulle råka få reda på några s.k. kalla fakta - en lista på vad TV4 uppenbarligen räknar som tillsatser i vin. Flera av dessa - tanniner, vinsyra, mjölksyra, spår av jäst och ek - är förstås inte alls tillsatser utan, well, vin. Vilket rimligtvis är en förväntat ingrediens i just vin. Utöver dessa hade man också hittat olika salter, citronsyra, äggviteämnen och olika organiska föreningar. Man var mycket noga med att påpeka att flera av dessa kan ge allergiska reaktioner eller hypersensitivitetsreaktioner och betydligt mindre intresserad av att påpeka att detta gäller precis alla andra drycker som finns, rent vatten undantaget. Precis alla kroppsfrämmande proteiner är, definitionsmässigt, allergena i någon bemärkelse och man kan självklart vara allergisk mot såväl tillsatta sådana liksom proteiner som kommer från själva druvan. Som avslöjande räknat är detta inte det mest spektakulära.

Gift

Kalla Fakta lyckades också hitta spår av pesticider i några av vinerna. I förbifarten nämndes att dessa förvisso låg under de tillåtna gränsvärdena för just vin, men att de låg över gränsvärdena för kranvatten. Här hade man förstås kunnat upplysa tittarna om varför kranvatten har mycket lägre gränsvärde än andra livsmedel - det släpps ut betydligt mycket mer kranvatten i naturen än vin och de organismer som till skillnad från människor påverkas av insekticider dricker inte rödtjut, t.ex. För att slippa hamna i samma olyckliga situation som Kalla Fakta kan man undvika ömsom vin, ömsom vatten-problemet genom att ta EUs matsäkerhetsmyndighet EFSA:s riktlinjer till hjälp. Den har utrett både vilka dagsdoser av olika kemikalier som är säkra att få i sig dagligen (acceptable daily intake, ADI, angett i mg per kg kroppsvikt) och hur stor dos man kan få i sig som engångshändelse inom loppet av 24 timmar (acute reference dose, ARfD). Följande är de pesticider Kalla Fakta hittat, de halter som uppmätts i vinet samt ADI och ARfD för pesticiderna enligt EFSA.

Pesticid	Uppmätt halt	ADI	ARfD
Methoxyfenozide	0.055 mg/kg	0.1 mg/kg	0.2 mg/kg
Boscalid	0.026 mg/kg	0.04 mg/kg	inget
Metalaxyl	0.014 mg/kg	0.08 mg/kg	0.5 mg/kg
Dimetomorph	0.013 mg/kg	0.05 mg/kg	0.6 mg/kg
Thiophanate-methyl	0.024 mg/kg	0.08 mg/kg	0.2 mg/kg

Jaha. Vad betyder nu detta? Är 0.026 mg boscalid per kg vin mycket eller lite? Well, det är det värde som kommer närmast ADI av de som Kalla Fakta mätt upp. Vill t.ex. jag, 82 kg tung, vara säker på att undvika de effekter på lever och sköldkörtel som boscalid visat i djurförsök bör jag enligt EFSA inte dricka mer än 126 liter SomeZin Zinfandel om dagen. Skulle jag behöva mer än så för att släcka min törst så kan jag dricka 468 liter Il Conte Primitivo om dagen istället utan att oroa mig för min hälsa. När det gäller ARfD är det methoxyfenozidevärdet i SomeZin som kommer närmast den högsta säkra engångsdosen enligt EFSAs rekommendationer. Jag bör inte dricka mer än 298 liter av varan åt gången utan att riskera min lever. Däremot kan jag dricka hela 3785 liter Il Conte eller JP Chenet åt gången utan att oroa mig. Detta förutsätter förstås att jag inte dör av akut alkoholförgiftning av de 492 litrarna etanol, att de 23 kilona socker inte ställer till med mitt blodsocker för mycket eller att mina elektrolyter klarar att jag dricker en flaska vin var 40:e sekund, ett dygn i streck.

P.S. Några gram alkohol/dag ger också leverpåverkan och den som frivilligt dricker en alkohollösning och oroar sig för tillsatser bör inte fatta viktiga beslut utan målsmans tillstånd.

Skomakare, bliv vid din läst.

Igår var en Sån Där dag då inget går rätt. Barn grät. Kossor gick i sin. Ledarskribenter försökte sig på att tolka statistik. 

Till att börja med: vi struntar i huruvida det behövs mer eller mindre pengar i skolan. Det är inte en vetenskaplig fråga (och i den mån det är det är jag fel person att uttala sig). Men herregud. Vem gav en professor i spanska, av alla ämnen, tillåtelse att försöka sig på siffror? Okej, vi tar det här från början då. Skit i titeln på artikeln och titta på Enkvists två statistiska argument. De kan summeras som:

1) Fattigare länder än Sverige där barn har föräldrar med lägre utbildning än i här uppvisar bra studieresultat. Alltså kan socioekonomisk status (SES) inte vara en prediktor för studieresultat.

2) Flickor uppvisar bättre studieresultat än pojkar, trots att de återfinns i samma SES. Alltså är inte SES en prediktor för studieresultat.

Det finns två problem med dessa argument och slutsatsen som torteras fram ur dem. Det första är att argumenten är ovetenskapliga. Det andra är att slutsatsen bevisligen inte stämmer överens med verkligheten.

SES är ett relativt begrepp. Inom en definierad population befinner man sig, baserat på kriterier som i och för sig varierar en del, någonstans på ett spektrum från hög till låg socioekonomisk status. Detta är en ordinalskala, med ettor, tvåor och treor. Man kan för all del kriticera kriterierna för att vara lite inkonsekventa om man så vill, men det viktiga här är att en position på stegen bara kan jämföras med andra positioner på samma stege. En individ eller grupp som definieras som hög eller låg SES i Sverige kan inte jämföras med liknande grupper i t.ex. Korea med mindre än att man också visat att grupperna man vill jämföra är likvärdiga. Jämförelser inom en upprättad skala är valida. Jämförelser mellan två ordinalskalor är det inte. För att illustrera hur bisarrt det blir om man inte följer denna enkla regel: I fotboll anses placering i seriespel höra ihop med mängden mål ett lag gjort under en säsong. Men i 2012 års allsvenska gjordes 2.65 mål/match samtidigt som samma års Serie A bara såg 2.56 mål/match, trots att internationella jämförelser som t.ex. Champions League kraftigt talar för att svenska lag är mycket sämre än italienska. Att Elfsborg vann allsvenskan det året skulle därför indikera inte att de var bättre på att göra mål än GAIS, som kom sist. Här skulle man kunna komma med alla möjliga sorters invändningar, som att Lecce och Palermo kanske har bättre backar än GAIS eller att det är två helt olika jävla fotbollsligor och du måste skämta med mig, vilket är ungefär de invändningar som dyker upp varenda gång man tafsar på ordinalskalor utan att tänka sig för. Don't be that guy.

För det andra. Socioekonomisk status är en måttlig till stark prediktor för studieresultat och detta är extremt väl förankrat i empiriska studier. Kom  över  det. När bisarra argument dragna ur bakfickan hamnar i konflikt med ett tillräckligt högt berg av data vinner data. Det finns utrymme att diskutera hur stor effekt SES har på studieresultat, vilka aspekter av SES som har störst effekt på resultat, etc, men det ska till en hiskelig mängd nya data för att omkullkasta de metaanalyser som gjorts. Sirin, som analyserade data från drygt 100 000 elever, konstaterade följande:

The overall educational statistics of the present study reflects a medium level of association between SES and academic achievement at the student level and a large degree of of association at the school level. [...] The overall finding from this study compares quite favorably with results from Lipsey and Wilson's review of more than 300 meta-analyses (r = .27, transformed to Cohen's d = .56 for comparison). Of all the factors examined in the meta-analytic literature, family SES at the student level is one of the strongest correlates of academic performance. At the school level, the correlations were even stronger.

Sedan har vi det här med att pojkar och flickor inte uppvisar likadana skolresultat, vilket på något sätt skulle utesluta att resultaten också påverkas av SES. Det är egentligen ett för tramsigt påstående för att behöva bemöta, men för den som känner sig osäker kan det kanske kännas tryggt att veta att studieresultat påverkas av flera variabler samtidigt, i likhet med precis allt annat.

Slutligen:

Backar man i tiden hade alla länder låg utbildningsnivå och låg ekonomisk nivå. ”Vitsen” med organiserad utbildning är just att barn ska kunna gå längre än sina föräldrar.

Alltså. Tillbaks till att böja verb med dig. No hablas ickeparametriska data, människa.