Igår var en Sån Där dag då inget går rätt. Barn grät. Kossor
gick i sin. Ledarskribenter försökte sig på att tolka statistik.
Till att börja med: vi struntar i huruvida det behövs mer eller mindre pengar i skolan. Det är inte en vetenskaplig fråga (och i den mån det är det är jag fel person att uttala sig). Men herregud. Vem gav en professor i spanska, av alla ämnen,
tillåtelse att försöka sig på siffror? Okej, vi tar det här från början då.
Skit i titeln på artikeln och titta på Enkvists två statistiska argument. De
kan summeras som:
1) Fattigare länder än Sverige där barn har föräldrar med
lägre utbildning än i här uppvisar bra studieresultat. Alltså kan
socioekonomisk status (SES) inte vara en prediktor för studieresultat.
2) Flickor uppvisar bättre studieresultat än pojkar, trots
att de återfinns i samma SES. Alltså är inte SES en prediktor för studieresultat.
Det finns två problem med dessa argument och slutsatsen som
torteras fram ur dem. Det första är att argumenten är ovetenskapliga. Det andra
är att slutsatsen bevisligen inte stämmer överens med verkligheten.
SES är ett relativt begrepp. Inom en definierad population
befinner man sig, baserat på kriterier som i och för sig varierar en del,
någonstans på ett spektrum från hög till låg socioekonomisk status. Detta är en
ordinalskala, med ettor, tvåor och treor. Man kan för all del kriticera kriterierna
för att vara lite inkonsekventa om man så vill, men det viktiga här är att en
position på stegen bara kan jämföras med andra positioner på samma stege. En
individ eller grupp som definieras som hög eller låg SES i Sverige kan inte
jämföras med liknande grupper i t.ex. Korea med mindre än att man också visat
att grupperna man vill jämföra är likvärdiga. Jämförelser inom en upprättad
skala är valida. Jämförelser mellan två ordinalskalor är det inte. För att
illustrera hur bisarrt det blir om man inte följer denna enkla regel: I fotboll
anses placering i seriespel höra ihop med mängden mål ett lag gjort under en
säsong. Men i 2012 års allsvenska gjordes 2.65 mål/match samtidigt som samma
års Serie A bara såg 2.56 mål/match, trots att internationella jämförelser som
t.ex. Champions League kraftigt talar för att svenska lag är mycket sämre än
italienska. Att Elfsborg vann allsvenskan det året skulle därför indikera inte
att de var bättre på att göra mål än GAIS, som kom sist. Här skulle man kunna
komma med alla möjliga sorters invändningar, som att Lecce och Palermo kanske
har bättre backar än GAIS eller att det
är två helt olika jävla fotbollsligor och du måste skämta med mig, vilket
är ungefär de invändningar som dyker upp varenda gång man tafsar på
ordinalskalor utan att tänka sig för. Don't be that guy.
För det andra. Socioekonomisk status är en måttlig till
stark prediktor för studieresultat och detta är extremt väl förankrat i
empiriska studier. Kom över det. När bisarra
argument dragna ur bakfickan hamnar i konflikt med ett tillräckligt högt berg
av data vinner data. Det finns utrymme att diskutera hur stor effekt SES har på studieresultat, vilka aspekter av SES som har störst effekt på
resultat, etc, men det ska till en hiskelig mängd nya data för att omkullkasta
de metaanalyser som gjorts. Sirin, som analyserade data från drygt 100 000
elever, konstaterade följande:
The overall educational statistics of the present study reflects a medium level of association between SES and academic achievement at the student level and a large degree of of association at the school level. [...] The overall finding from this study compares quite favorably with results from Lipsey and Wilson's review of more than 300 meta-analyses (r = .27, transformed to Cohen's d = .56 for comparison). Of all the factors examined in the meta-analytic literature, family SES at the student level is one of the strongest correlates of academic performance. At the school level, the correlations were even stronger.
Sedan har vi det här med att pojkar och flickor inte
uppvisar likadana skolresultat, vilket på något sätt skulle utesluta att
resultaten också påverkas av SES. Det är egentligen ett för tramsigt påstående
för att behöva bemöta, men för den som känner sig osäker kan det kanske kännas
tryggt att veta att studieresultat påverkas av flera variabler samtidigt, i
likhet med precis allt annat.
Slutligen:
Backar man i tiden hade alla länder låg utbildningsnivå och låg ekonomisk nivå. ”Vitsen” med organiserad utbildning är just att barn ska kunna gå längre än sina föräldrar.
Alltså. Tillbaks till att böja verb med dig. No hablas ickeparametriska data, människa.
No comments:
Post a Comment