SvD utnyttjar en lucka i lagen!

Idag skriver Svenska Dagbladets Henrik Ennart både en nyhetsartikel och en upprörd krönika om supermegaondskefulla Monsantos "nya" produkt Benforte. Ennarts vinkel är att Benforte "undgår lagen", vilket låter upprörande och bra och säkert kommer generera tusentals klick från sidor som Familjeliv och Matfusket. Det är också djupt ohederligt.

Benforte är en relativt ny sorts broccoli som togs fram 1998 för att testa om ett näringsämne i broccoli skyddar mot cancer. Detta gjordes genom att korspollinera vanlig broccoli med den gamla vilda kål som broccoli avlats fram ur. Resultatet blev en hybrid med högre halter av s.k. glukosinolater än vanliga broccolisorter och i ett spektakulärt ointressant experiment visade man sedan att detta kanske, möjligtvis, är lite bra mot cancer. Gäsp. Eller som Ennart väljer att formulera det:

Hälsoeffekterna av ämnet glucoraphanin i broccoli är till exempel inte alls särskilt väl studerade på människor. För att komplicera bilden finns det också forskare som varnat för att ämnet kanske inte bara skadar cancerceller utan också friska celler.

Nej, de är inte så väl studerade på människor. Att säga att glukosinolater verkligen skyddar mot cancer är inte helt säkert visat än, men det finns mycket som tyder på det. Att använda det i marknadsföring kan mycket väl vara för tidigt. Hur pass giftig broccoli är kan ju förstås också diskuteras, men att man måste öka doserna av glukoraphanin 450 gånger över de man använt i andra studier för att hitta skadliga effekter skulle ju kunna vara lugnande. Listan på översiktsartiklar om just glukoraphanin är inte riktigt den skräckläsning Ennart försöker antyda.

Det bisarra är Ennarts envisa försök att koppla detta till GMO. Benforte är en gröda som producerats med precis samma metoder som använts i tusentals år. Om detta säger Ennart att Monsanto har "hittat en lucka i lagen." Genom att inte producera en GM-gröda undviker de GM-lagstiftningen, precis som mopedister utnyttjar en lucka i lagen för att slippa ta flygcertifikat. Ennart beskriver "luckan" så här:

Skillnaden mot reglerad gmo-teknik är att ingen någonsin fysiskt behöver lyfta ett anlag ut ur en kromosom och flytta över till en annan.

Reglerad GMO-teknik. Betyder det att all annan växtförädling är oreglerad GMO-teknik? Är mitt matbord i själva verket en dödsfälla i behov av en rejäl dos EU-reglering? Fruktsallad kan vara dold folksjukdom, läs mer på sidan 23!

Kvällstidningsjournalistiken åsido så nämner flera av de intervjuade experterna en viktig sak: GMO-lagstiftningen siktar in sig på en särskild teknik och inte vilka risker en ny bioteknisk produkt kan tänkas ha. Ett sätt att se det är att GM-grödor är onödigt hårt reglerade, baserat på en helt godtycklig egenskap. En annan är förstås att göra som Ennart, att sluta sig till att precis all växtförädling bör utsättas för samma förlamande lagstiftning som GM-grödor. Så att det inte uppstår luckor i lagen, dårå. Men broccoli har faktiskt ätits i rätt stora mängder under rätt lång tid. En ny sort som till syvende och sist innehåller samma saker som broccoli alltid gjort, om än i lite högre halter, är inte så dramatiskt som Ennart förtvivlat försöker antyda. Kål är kål. Stammarna är fortfarande äckliga.

Har ni förresten tänkt på att SvD läggs i tusentals brevlådor varje dag utan att bryta mot FN:s icke-spridningsavtal? Där snackar vi lucka i lagen.