När min arrogans har vuxit sig tillräckligt stor ska jag bygga den ett torn, ety det är så världen fungerar. Tornet kan komma i många former. En relativt måttligt arrogant italiensk stadsstat nöjer sig kanske med ett lutande torn, medan den mänskliga civilisationens grundare inte nöjde sig med mindre än ett torn till himlen. Som akademiker lär jag få nöja mig med ett av elfenben.
Vilket osökt för oss till Hanne Kjöller. I okunnighetens Mordor reser sig Barad Dur, och högst upp ruvar den fallne ledarskribenten, fördärvad av Morgoth, i väntan på att återigen täcka Midgård i ett enfaldigt mörker.
Kjöller är upprörd för att P1 intervjuat en kvinna och tillåtit denna att nämna att hon lider av hjärtsvikt:
Vi får veta att Eva, som den anonyma kvinnan kallas i inslaget, har arbetat inom hemtjänsten i 15 år. Att yrket ofta är stressigt och att de anställda pressas hårt. Och att hon själv fick ”någon form av hjärtsvikt i höstas”. [..] Två frågor infinner sig. Har kvinnan hjärtsvikt? Om ja – har det någon relevans för nyheten om arbetsmiljö och ohälsa?
Två frågor har infunnit sig i Tornet, olyckligtvis inte i sällskap av svar. Sådana skulle man ju förstås kunna leta reda på, men det är säkert jättesvårt. Istället undrar Kjöller om det är rimligt att låta folk berätta hur de mår i ett inslag om hälsa. Just denna fråga klarar hon emellertid av att besvara:
Jag tycker inte det. Om man ska använda ”case” för att informera om en nyhet så blir det ju fel om en person använder uppgifter som kanske varken är sanna eller relevanta. Då medverkar man ju i stället till att desinformera.
Ja, Hanne. Om man inte ser till att det man skriver är sant eller relevant så desinformerar man. Vem är jag att säga emot en expert i ämnet? Men för all del, låt oss återgå till de två frågorna.
Har kvinnan hjärtsvikt? Tja, det kan vi förstås inte veta utan att titta i hennes journal, och till och med då är svaret inte nödvändigtvis säkert. Men frågan är väl snarare varför vi ska tvivla på att hon säger som det är? Hur rimligt är det att kräva ett journalutdrag för att låta någon påstå att hon är sjuk? Hur säkra är vi på att Steve Jobs hade cancer, egentligen? Var Franklin D Roosevelt verkligen förlamad av polio och inte bara lat? Är vi förresten helt säkra på att Jesus från Nasaret verkligen dog av just korsfästning? Dö kan man ju göra av många orsaker. Anar vi kanske halvsanningar begravna här? Sådana är ju också lögner.
Det är kanske bäst att vi fokuserar på om hjärtsvikt hänger ihop med arbetsmiljö och ohälsa på något relevant sätt. Kul att någon frågar! I år är det nämligen inte mindre än 100 år jämnt sedan Dario Maestrini beskrev hur högt blodtryck orsakar hjärtsvikt, och PubMed listar sammanlagt 16067 vetenskapliga studier publicerade sedan 1948 om hur stress och oro kan orsaka detta. Detta är en så väl utredd och okontroversiell fråga att den till och med har sin alldeles egna lag, Frank-Starlings hjärtlag eller Maestrinis lag. Det finns bokstavligt talat inte en enda levande läkare som inte har läst detta i sina grundnivåböcker och som inte hade kunnat besvara Kjöllers fråga. Om man googlar stress och hjärtsvikt är två av de tre första träffarna man får kliniska studier som hade kunnat avhjälpa hennes självpåtagna okunnighet. Vill man begränsa sig till enbart svenska förhållanden går det alldeles utmärkt. Ska man vara mer ute och cykla kunskapsmässigt behöver man antagligen ifrågasätta termodynamikens lagar eller dividera med noll.
Brombergs förlag skulle ha förstört Ringen när det hade chansen, men mäns hjärtan är svaga. Mycket som en gång var är förlorat, för ingen som lever nu har påmint Hanne Kjöller om det.
En sak till. Titeln på Kjöllers ledare är Får man påstå vad som helst? Jag önskar att jag kunde hitta på sånt.
Fortsätt sparka nedåt, Sauron.
No comments:
Post a Comment